blogpost heroimage
Sidan innehåller annonser

Vad är en Kreditprövning och vad innebär det att göra en?

Oskar Sjögren
Oskar Sjögren
Senast uppdaterad: 2022-08-30

Här på Lånea får du reda på vad det innebär när en bank gör en kreditprövning. Vi går också igenom vilka delar som ingår i en kreditprövning samt skillnaden mellan kreditprövning och kreditupplysning.

Vad är en kreditprövning?

En kreditprövning är en utvärdering av en persons kreditvärdighet och betalningsförmåga. I kreditprövningen vägs flera faktorer samman, bl.a. resultat från kreditupplysning och personens inkomst. Långivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan de tar beslut om att bevilja lån.

Kreditprövningen genomförs för att långivaren ska kunna ta beslut om huruvida ett lån kan beviljas eller inte. Det är också ett sätt för långivaren att minimera risken att inte få tillbaka sina pengar.

Skillnaden mellan kreditprövning och kreditupplysning

Många har svårt att hålla isär begreppen kreditprövning och kreditupplysning. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två är att kreditprövningen ger en helhetsbild av din ekonomi och betalningsförmåga. Kreditupplysningen är endast en del av kreditprövningen och visar t.ex. inkomst och anmärkningar.

Vad ingår i en kreditprövning för att bedöma kreditvärdighet?

När en långivare gör en kreditprövning använder de flera olika verktyg för att bedöma en persons kreditvärdighet. De viktigaste delarna i kreditprövningen är:

  • Kvar att leva på-kalkyl (KALP)
  • Kreditupplysning
  • Kontroll av betalningshistorik
  • Kundkännedom

Kvar att leva på-kalkyl (KALP)

För att avgöra sannolikheten för om du klarar av månadskostnaden för det lån du ansöker om gör långivaren en så kallad Kvar att leva på-kalkyl (KALP-kalkyl). Där utgår långivaren bl.a. från de uppgifter om inkomst och utgifter du anger i din ansökan.

I KALP-kalkylen tar långivaren också hänsyn till schablonmässiga kostnader, t.ex. kostnader för mat och andra levnadskostnader. Det som finns kvar av din inkomst efter att fasta kostnader har dragits av är din KALP.

När långivaren beräknat hur mycket som finns kvar varje månad jämför de resultatet med månadskostnaden för det lån du ansöker om. Överstiger din KALP lånets månadskostnad finns det chans att du kan beviljas lånet.

Exempel på KALP-kalkyl

Tabell 1: Exempel på hur en KALP-kalkyl kan se ut för någon som är ensamstående utan barn i hushållet.
 
Inkomst efter skatt+ 23 000 kr
Bostadshyra- 7 000 kr
Levnadskostnader (bil, mat, kläder, fritid etc.)- 10 500 kr
Månadskostnad för befintliga lån- 2 500 kr
Kvar att leva på+ 3 000 kr

Personen i tabell 1 beräknas ha ca 3 000 kr kvar att leva på efter att nödvändiga utgifter betalats. Det innebär att personen i teorin kan beviljas ett lån med en månadskostnad på max 3 000 kr.

Verkligheten är självklart lite mer komplex än så. Fler faktorer spelar in och många långivare ser förmodligen helst att det finns lite marginal mellan KALP:en och lånets månadskostnad. Ansöker du om t.ex. ett bolån tar banken höjd för ett högre ränteläge än dagens låga nivåer.

Kreditupplysning

Alla banker och långivare inhämtar en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag när man ansöker om ett nytt lån. De vanligaste företagen att hämta upplysningar från är UC, Bisnode och Creditsafe.

I en kreditupplysning finns uppgifter insamlade från flera olika källor, t.ex. Skatteverket och Kronofogden. Där får långivaren bl.a. information om du har betalningsanmärkningar eller andra aktiva ärenden hos Kronofogden som kan påverka kreditbedömningen.

Kreditupplysningen är också ett sätt för långivaren att verifiera de uppgifter du själv lämnar i ansökan. Skiljer sig t.ex. den inkomst du uppgivit i ansökan mot din taxerade inkomst enligt kreditupplysningen kan du behöva komplettera med underlag som bekräftar att dina uppgifter stämmer.

Exempel på information i en kreditupplysning

  • Personuppgifter: namn, personnummer, adress, civilstånd.
  • Taxerad inkomst.
  • Fastighetsinnehav och taxeringsvärde.
  • Betalningsanmärkningar.
  • Skuldsaldo hos Kronofogden.
  • Uppgifter om skuldsanering och utmätningsförsök.
  • Upplysningsföretagets samlade kreditbetyg.
  • Beviljade lån och krediter (endast i UC-förfrågan).
  • Antal omfrågningar (endast UC-förfrågan).

Uppgifterna i en kreditupplysning uppdateras och gallras löpande så fort en eventuell ändring skett. Betalningsanmärkningar försvinner tre år efter att de uppkommit. En förfrågan hos UC gallras efter 12 månader.

Kontroll av betalningshistorik

Har du sedan tidigare varit kund hos den kreditgivare du söker lån hos kontrolleras även din betalningshistorik. Kan kreditgivaren kontrollera att du skött dina tidigare återbetalningar har detta en positiv inverkan på kreditprövningen.

Kundkännedom

När en ny affärsrelation etableras mellan en långivare och dig som privatperson måste långivaren enligt lag göra en riskbedömning. Långivaren måste nämligen ha viss kundkännedom för att undvika att pengar används för t.ex. finansiering av terrorism.

För dig som kund innebär det vanligtvis att du får svara på frågor om syftet med affärsrelationen och om du är en så kallad person i politiskt utsatt ställning (PEP). Frågorna påverkar inte specifikt långivarens kreditprövning, men är ändå ett viktigt moment när en ny affärsrelation upprättas.

Skillnad i kreditprövning mellan olika långivare

Även om alla långivare är skyldiga att göra en tillräcklig kreditprövning kan det finnas vissa skillnader mellan olika banker och långivare. Skillnaderna ligger i huvudsak i vilket kreditupplysningsföretag som används för att göra kreditförfrågan.

UC används för att göra kreditprövningen för större lån

De flesta banker och långivare som erbjuder privatlån på större belopp tar sin kreditupplysning hos UC. Hos UC får de nämligen något mer utförlig information än hos andra upplysningsföretag.

Exempelvis framgår vilka befintliga lån och krediter en person har. UC redovisar dessutom hur många förfrågningar som gjorts på personen det senaste året. Ett stort antal förfrågningar anses vara en indikation på att man ofta ansöker om lån, vilket har negativ påverkan på kreditvärdigheten hos UC.

Kreditprövning för snabblån inkluderar ofta andra upplysningsföretag

Långivare som erbjuder snabblån tar ofta (men inte alltid) sin förfrågan hos andra kreditupplysningsföretag än UC. De vanligaste företagen är Bisnode och Creditsafe.

I en kreditupplysning från kreditupplysningsföretag såsom Bisnode eller Creditsafe framgår liknande information som i en UC-förfrågan, bortsett från befintliga skulder och antal omfrågningar. På sätt och vis kan man säga att dessa upplysningar är en “enklare” variant av UC:s upplysningar.

Det finns både automatisk och manuell kreditprövning

En långivare kan välja att göra sin kreditprövning på två olika sätt:

  1. Automatisk kreditprövning.
  2. Manuell kreditprövning.

1.   Automatisk kreditprövning

Automatisk kreditprövning innebär att uppgifterna i ansökan och kreditupplysningen matchas automatiskt mot varandra. Uppfyller uppgifterna långivarens krav beviljas lånet utan att någon handläggare behöver gå igenom ansökan.

Har långivaren automatisk handläggning innebär det att du kan få svar på ansökan direkt, dygnet runt. Långivare som tillämpar automatisk kreditprövning erbjuder i regel lån på mindre belopp.

Med automatisk handläggning finns inte alltid möjligheten att komplettera din ansökan med underlag. Skulle dina inkomstuppgifter i ansökan inte överensstämma med inkomsten i kreditupplysningen kan du i vissa fall få automatiskt avslag.

2.   Manuell kreditprövning

Kreditgivare som erbjuder lån på större belopp gör i princip alltid sin kreditprövning manuellt. Det beror på att väsentlig information kan missas om handläggning sker per automatik, vilket skulle kunna leda till onödigt stora kreditförluster.

Manuell kreditprövning tar vanligtvis längre tid än automatisk kreditprövning, och kan bara göras under kontorstid då personal finns på plats. En handläggare går då igenom ansökan och gör kreditprövningen manuellt. Därefter tas beslut om du kan beviljas lån eller inte.

Lagar och regler gällande kreditprövning

I Sverige finns flera lagar och regler som berättar hur företag ska förhålla sig när det gäller kreditprövning. De viktigaste är:

  • Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
  • Lagen om bank- och finansieringsrörelse.
  • Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden.

Konsumentkreditlagen

Konsumentkreditlagen reglerar bl.a. i vilka situationer företag omfattas av skyldigheten att göra en kreditprövning. Lagen förklarar också syftet med kreditprövningen samt att företaget inte får bevilja kredit till någon som inte uppfyller kraven.

Sedan år 2018 omfattas även räntefria krediter med kort löptid av Konsumentkreditlagen. Däremot gäller inte lagen för räntefria krediter avseende kreditköp. Inte heller studielån och lån via pantbank omfattas av regleringen.

Lagen om bank- och finansieringsrörelse

I lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att kreditprövning alltid måste göras av företag som verkar i bank- och finansväsendet och lånar ut pengar.

Lagen säger också att kreditgivaren måste ha tillräckligt med underlag för att kunna fatta välgrundade beslut, att kreditprövningen ska dokumenteras och kredithanteringen kunna följas.

Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (kanske mer känd som Penningtvättslagen) är den lag som bl.a. reglerar kraven på kundkännedom. Enligt Penningtvättslagen måste långivare ha tillräckligt med kännedom om sina kunder för att säkerställa att pengarna inte används för penningtvätt eller terrorism.

Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden

Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden innehåller information om vad som anses vara så kallad god kreditgivningssed. Det framgår också hur låneföretag bör agera för att tillgodose kraven i Konsumentkreditlagen.

I de allmänna råden anges vilka uppgifter som bör inhämtas för att göra en kreditprövning, hur de ska kontrolleras och vilken inverkan de bör ha på kreditbedömningen. Enligt Finansinspektionen bör en kreditprövning främst grundas på:

  • Låntagarens huvudsakliga sysselsättning.
  • Låntagarens inkomst, utgifter och skulder.
  • Eventuella borgensåtaganden.

Vanliga frågor

Vad menas med en sedvanlig kreditprövning?

En sedvanlig kreditprövning innebär att långivaren genomför kreditprövningen på det sätt som är brukligt i branschen. Vanligtvis innebär det att långivaren gör en kreditupplysning hos UC, Bisnode eller Creditsafe. Långivaren gör också en KALP-kalkyl för att stämma av ditt månadsöverskott.

När gör man en kreditprövning?

En kreditprövning görs när du ansöker om ett nytt lån eller vill höja ett befintligt lån. Långivaren är då skyldig att göra en kreditprövning för att bedöma om din betalningsförmåga och ekonomiska förutsättningar är tillräckliga för att bevilja det lån du ansökt om.

Hur lång tid syns det att en kreditprövning gjorts på mig?

Har kreditprövningen inneburit en kreditupplysning hos UC syns det att en kreditprövning gjorts i 12 månader. Hos Bisnode syns inte antalet kreditprövningar i omfrågekopian. Trots det påverkar de kreditbetyget hos Bisnode innan de gallras bort efter 12 månader.

Hos Creditsafe syns det inte alls att någon gjort en kreditprövning och kreditupplysning på dig.

Måste alla långivare göra en kreditprövning?

Nej, alla långivare måste inte göra en kreditprövning. Tar du ett lån utan kreditupplysning hos en pantbank genom att lämna ett föremål som säkerhet görs ingen kreditprövning. Alla banker och långivare som erbjuder lån utan säkerhet måste däremot göra en kreditprövning innan lån kan beviljas.

Även lån med säkerhet kan innebära att en kreditprövning görs. Ansöker du t.ex. om ett bolån eller billån med bostaden respektive bilen som säkerhet görs ändå en kreditprövning, trots att långivaren har säkerhet för lånet. Däremot är det fullt möjligt att ansöka om ett lån utan kreditupplysning hos UC.