Hur Många Kreditupplysningar Får Man Ha Per År? (2024)

Hur många kreditupplysningar man får ha beror på hos vilket eller vilka kreditupplysningsföretag som man har kreditförfrågningarna hos. Av Sveriges åtta rikstäckande kreditupplysningsföretag är det endast UC och Bisnode som registrerar antalet gjorda kreditupplysningar.

Det betyder att hos de andra sex kreditupplysningsföretagen spelar antalet kreditupplysningar ingen roll alls. Även hos UC och Bisnode kan man i praktiken ha hur många kreditupplysningar som helst, men då blir sannolikheten att beviljas ett lån dock mycket låg.

Bisnode ser inte heller kreditupplysningar registrerade hos UC och vice versa. Detta beror på att kreditupplysningsföretagen inte delar information med varandra. Läs mer: Vad är en kreditupplysning?

En tumregel för att beviljas ett privatlån via UC är att man inte har fler än cirka 10 kreditupplysningar under de senaste 12 månaderna. Det finns dock exempel på personer med 15 – 30 stycken kreditupplysningar som beviljats lån, men de är att betrakta som undantag.

Det finns ingen skarp gräns på hur många kreditupplysningar man får ha för att UC ska bedöma ens kreditvärdighet som god. Antalet kreditupplysningar är också långt ifrån det enda som UC väger in då de bedömer kreditvärdigheten. En annan viktig faktor är exempelvis underskott av kapital.

Den bakomliggande orsaken till varför en kreditupplysning gjordes har också betydelse. Är anledningen att man tecknat ett mobilabonnemang påverkar det den bedömda kreditvärdigheten i mindre utsträckning än om det handlat om en ansökan om ett lån.

Antalet kreditupplysningar per år spelar ingen roll för lån utan UC

Det bara är UC och Bisnode som registrerar antalet kreditupplysningar. Hos de andra kreditupplysningsföretagen spelar därför antalet kreditupplysningar ingen roll. Ansök om lån där tidigare kreditupplysningar saknar betydelse: Lån utan UC.

UC och Bisnode sparar en kreditupplysning i 12 månader. Det betyder att kreditupplysningar som är äldre än 12 månader saknar betydelse för kreditvärdigheten. Vidare påverkar nyare kreditupplysningar kreditvärdigheten mer än äldre.

Särskilt stor betydelse för möjligheten att få lån har kreditupplysningar som tagits de senaste 30 dagarna. En orsak till det är att ett löfte om lån från ett kreditinstitut i regel är giltigt i 30 dagar. En långivare som ser att det tagits andra kreditupplysningar de senaste 30 dagarna kan därför inte veta om dessa kommer att utnyttjas eller ej.

Därutöver ses många kreditupplysningar under en kort tidsperiod som ett tecken på att en person har ekonomiska problem. Mer information om hur länge en kreditupplysning syns och hur länge informationen sparas går att läsa under: Hur länge syns en kreditupplysning?

Kreditvärdighet är ett mått på en persons (eller ett företags) bedömda förmåga att kunna betala tillbaka skulder. Med en låg kreditvärdighet menas att personen bedöms ha begränsad möjlighet att kunna betala tillbaka lån. Kreditvärdigheten påverkas negativt av om man har många kreditupplysningar.

En studie av låneförmedlaren Sambla från år 2021 visade att ett för högt antal kreditupplysningar hos UC är en av de absolut vanligaste orsakerna till nekade låneansökningar. Samblas studie visade att möjligheten till att beviljas lån snabbt begränsades vid fler än 20 kreditupplysningar.

Många kreditförfrågningar behöver emellertid inte automatiskt innebära en låg kreditvärdighet. Kreditvärdigheten bör också sättas i relation till storleken på det tilltänkta lånet. En person kan därför ändå ibland få låna lägre belopp (men ofta till sämre villkor) genom att ta ett lån trots låg kreditvärdighet.

Andra faktorer än antalet kreditupplysningar som påverkar kreditvärdighet

Nedan listas några av de viktigaste faktorerna för bedömning av kreditvärdigheten utöver antalet kreditupplysningar:

• Hur stora och stabila årsinkomster personen har. En fast anställning ses som positivt för kreditvärdigheten.
• Hur hög skuldsättning har personen? Då det bara är UC som har tillgång till denna uppgift tittar de andra kreditupplysningsföretagen här istället främst på underskottet av kapital.
• Har personen skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten?
• Finns betalningsanmärkningar på personen?
• Hur stor KALP (“Kvar att leva på”) har personen? I en KALP-analys används hushållets inkomster efter skatt och från det dras boendekostnader, kostnader för befintliga lån och schablonmässigt beräknade levnadskostnader.

En kombination av många kreditförfrågningar och ett högt underskott av kapital är extra dåligt för ens kreditvärdighet. Anledningen är att det tyder på att man söker nya lån samtidigt som man redan har många lån.