Uppdaterad: Ränteavdrag
Av: Nina Appelgren
Redaktör: William Bergmark
Granskare: Elias Bülow
Ränteavdrag är en skattereduktion för räntekostnader på lån. Du får dra av högst 30 % av dina räntekostnader upp till 100 000 kr per år och 21 % över det för till exempel bolån. För blancolån är avdraget 15 % (respektive 10,5 %) år 2025, men tas bort helt från 2026.
Här kan du läsa mer om vad ränteavdrag är, hur mycket du får dra av, vilka ränteutgifter som omfattas och hur ränteavdrag deklareras.
Sammanfattning
- Vad är ränteavdrag? Ränteavdrag är en skattereduktion som privatpersoner i Sverige kan få för räntekostnader på lån, till exempel bolån och billån. Det innebär att du får tillbaka en del av den ränta du har betalat, i form av minskad skatt.
- Hur stort är ränteavdraget? För lån med säkerhet, som bolån, får du dra av 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år, och 21 % på det som överstiger den summan. För lån utan säkerhet, som blancolån eller kreditkortsskulder, får du bara dra av 50 % av räntekostnaden under år 2025. I praktiken motsvarar det 15 % upp till 100 000 kr och 10,5 % därutöver. Från år 2026 försvinner ränteavdraget helt för dessa lån.
- Vilka lån omfattas? Bolån, bygglån, billån och värdepapperslån ger rätt till fullt ränteavdrag enligt tidigare regler. Blancolån, kreditkortsskulder, lån från privatpersoner och liknande räknas som lån utan säkerhet och får avskaffat avdrag från år 2026. Ränta på CSN-lån är inte avdragsgill.
- Vilka villkor gäller för att få ränteavdrag? Du måste ha betalat ränta under året, vara betalningsansvarig för lånet och ha betalat tillräckligt mycket skatt att kvitta avdraget mot. Har du ingen inbetald skatt att reducera får du heller inget ränteavdrag.
- Hur går det till i deklarationen? Ränteavdraget sker vanligtvis automatiskt eftersom långivare rapporterar in räntekostnader till Skatteverket. Uppgifterna är då förifyllda i deklarationen, men du kan justera dem om något är fel eller saknas.
- Kan jag få avdraget månadsvis? Genom att ansöka om jämkning kan du få skattereduktionen fördelad över året. Det ger dig mer i plånboken varje månad istället för att vänta på skatteåterbäringen.
- Kan jag rätta ränteavdrag i efterhand? Om du missat att göra ränteavdrag i en tidigare deklaration kan du begära omprövning hos Skatteverket i upp till sex år från inkomståret. Då kan du få tillbaka pengar i efterhand. Du kan däremot inte spara avdraget till ett annat år om du inte haft tillräcklig skatt att göra avdrag mot.
Vad är ränteavdrag?
Ränteavdrag är en skattereduktion som privatpersoner i Sverige kan få för räntekostnader på lån, till exempel bolån och billån. Det innebär att du får tillbaka en del av räntekostnaden på skatten. Skatteavdraget är 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år, och 21 % på belopp över det.
Hur stort är ränteavdraget?
Ränteavdraget är 30 % för räntekostnader upp till 100 000 kr per år. För räntekostnader över 100 000 kr är avdraget 21 %. År 2025 får du bara dra av 50 % av räntan på lån utan säkerhet. Det betyder 15 % avdrag upp till 100 000 kr och 10,5 % därutöver. Från år 2026 slopas ränteavdraget helt för blancolån.
Ränteavdrag för olika typer av lån
Tabell 1 visar en översikt över hur stort ränteavdraget är för olika typer av lån. Tabellen visar också hur ränteavdraget för olika lån förändras från och med år 2026.
| Typ av lån | Upp till 100 000 kr | Över 100 000 kr | Fr o m år 2026 |
|---|---|---|---|
| Bolån & bygglån | 30 % | 21 % | Samma |
| Fordonslån, t ex billån | 30 % | 21 % | Samma |
| Värdepapperslån | 30 % | 21 % | Samma |
| Blancolån, t ex privatlån & SMS lån | 15 % | 10,5 % | 0 % |
| Kreditkort | 15 % | 10,5 % | 0 % |
| Lån av privatpersoner | 15 % | 10,5 % | 0 % |
| Studielån från CSN | 0 % | 0 % | 0 % |
Räkna ut ränteavdrag
Ränteavdraget beräknas utifrån underskott av kapital (skillnaden mellan dina ränteutgifter och eventuella kapitalinkomster under året). För underskott som uppgår till högst 100 000 kronor får du skatteavdrag på 30 %. Om underskottet överstiger detta belopp, får du 21 % avdrag på den överskjutande delen.
Om du till exempel har haft ränteutgifter på 120 000 kr och ränteintäkter på 10 000 kr, blir underskottet 110 000 kr. Avdraget beräknas då som 30 000 kr för de första 100 000, plus 2 100 kr (21 % av 10 000), vilket ger ett totalt ränteavdrag på 32 100 kr.
Räkneexempel för ränteavdrag
| Underskott av kapital | 30 % avdrag | 21 % avdrag | Totalt ränteavdrag |
|---|---|---|---|
| 20 000 kr | 6 000 kr | 0 kr | 6 000 kr |
| 50 000 kr | 15 000 kr | 0 kr | 15 000 kr |
| 100 000 kr | 30 000 kr | 0 kr | 30 000 kr |
| 120 000 kr | 30 000 kr | 4 200 kr | 34 200 kr |
| 150 000 kr | 30 000 kr | 10 500 kr | 40 500 kr |
| Underskott av kapital | Ränteavdrag (lån med säkerhet) | Ränteavdrag (lån utan säkerhet) |
|---|---|---|
| 20 000 kr | 6 000 kr | 3 000 kr |
| 50 000 kr | 15 000 kr | 7 500 kr |
| 100 000 kr | 30 000 kr | 15 000 kr |
| 120 000 kr | 34 200 kr | 17 100 kr |
| 150 000 kr | 40 500 kr | 20 250 kr |
Deklaration av ränteavdrag
Ränteavdraget deklareras i samband med din vanliga inkomstdeklaration och sker oftast automatiskt. I normala fall rapporterar långivare dina ränteutgifter direkt till Skatteverket. Det medför att uppgifterna är förtryckta i din deklaration. Du behöver därför oftast bara kontrollera att beloppen stämmer.
Om något saknas eller är felaktigt, kan du själv justera det innan du skickar in deklarationen. Ränteintäkter ska också vara med, eftersom de påverkar beräkningen av ränteavdraget. Dessa är i regel också förtryckta på deklarationsblanketten.
Manuell deklaration av ränteavdrag
Om dina ränteutgifter inte är förifyllda i deklarationen, eller om du behöver lägga till eller ändra uppgifter, kan du deklarera ränteavdrag manuellt. Det gör du genom att själv fylla i beloppet under inkomstslaget kapital i din deklaration, i punkt 8.1 samt avsnittet för ”Övriga upplysningar”.
Där anger du de ränteutgifter du haft under året, samt eventuella andra avdrag som hör till kapital, till exempel förlust vid försäljning av värdepapper eller bostad. Har du även haft ränteintäkter, ska dessa anges separat om de inte redan är förtryckta. Skatteverket räknar sedan ut underskottet av kapital och beräknar ditt ränteavdrag utifrån det.
När får man ränteavdrag?
Ränteavdraget får du året efter att du har betalat räntan, i samband med att du deklarerar. Det innebär att för räntor du betalar under år 2025, får du ränteavdraget när du deklarerar våren år 2026. Om avdraget leder till att du betalat för mycket i skatt får du tillbaka pengar genom skatteåterbäringen.
Utbetalningen sker efter att du fått ditt slutskattebesked. Den exakta tidpunkten beror på när du skickar in deklarationen och om den godkänns utan ändringar. Skatteåterbäring betalas ut vid flera tillfällen under året, vanligtvis i april, juni, augusti eller december.
Jämka ränteavdrag månadsvis
Om du har stora ränteutgifter kan det vara fördelaktigt att jämka ränteavdraget. Då får du avdraget månadsvis istället för att vänta till nästa års deklaration. Det innebär att din arbetsgivare drar mindre skatt varje månad, baserat på din förväntade ränta och andra avdrag.
För att jämka ansöker du hos Skatteverket, antingen digitalt via e-tjänsten ”Ändra preliminär A-skatt” eller genom att skicka in en blankett. Du uppger hur mycket ränta du förväntas betala under året, samt eventuell annan information som påverkar din skatt.
Jämkning kan vara särskilt bra om du har stora lån, till exempel bolån. Det kan också vara bra om din ekonomi förändras, till exempel vid separation, pensionering eller inkomstbortfall. Då kan du öka din månatliga disponibla inkomst istället för att få tillbaka på skatten en gång per år.
Vad är en ränteutgift?
En ränteutgift är kostnaden du betalar för att låna pengar, alltså priset för att ha en kredit. Det omfattar inte amortering på ett lån, utan enbart räntekostnaden. För att en ränteutgift ska vara avdragsgill krävs bland annat att den beräknas utifrån hur mycket du har lånat och hur länge lånet löper.
Avdragsgilla räntor och avgifter
De räntor och avgifter som är avdragsgilla i deklarationen är:
-
Nominell ränta på lån med säkerhet
Från och med år 2026 är endast nominell ränta på lån med säkerhet, till exempel bolån med pant i bostad, avdragsgill. Ränta på blancolån (lån utan säkerhet) kommer inte längre att ge rätt till skatteavdrag. Under år 2025 får du dra av hälften av dina räntekostnader för blancolån som kapitalutgift i deklarationen.
-
Ränta vid avbetalningsköp
Räntan på avbetalningsköp är avdragsgill, förutsatt att det i avtalet tydligt framgår hur stor del av betalningen som utgör ränta. Detta gäller både köp av varor och tjänster på kredit.
-
Dröjsmålsränta
Dröjsmålsränta är fullt avdragsgill om den gäller lån eller krediter med säkerhet. Om det rör sig om försenade betalningar på fakturor eller andra skulder utan säkerhet får hälften av dröjsmålsräntan dras av år 2025. Från och med år 2026 tas avdragsrätten dock bort helt för dröjsmålsränta på skulder utan säkerhet.
-
Ränteskillnadsersättning
Om du löser ett bundet lån i förtid kan banken ta ut en ränteskillnadsersättning. Denna ersättning ses som en räntekostnad och är därför avdragsgill.
-
Avgift för lån hos pantpank
En avgift för ett pantlån som beräknas som en procentandel av lånebeloppet för en bestämd tid räknas som en avdragsgill ränteutgift.
-
Serviceavgift för utlåning via P2P
Den serviceavgift som tas ut av P2P-företag är avdragsgill för den som lånar ut pengarna, enligt ett ställningstagande från Skatteverket.
-
Tomträttsavgäld
Hyresavgifter som betalas för nyttjande av annans mark får dras av som ränteutgift i deklarationen.
-
Räntegaranti för ett visst lån
En räntegaranti är ibland kopplad till lån för att täcka framtida räntekostnader. Om garantin innebär att du betalar en fast avgift som motsvarar en räntekostnad kan den vara avdragsgill.
-
Räntekompensation
Räntekompensation är ersättning för upplupen ränta vid köp av skuldebrev. Ersättningen är avdragsgill för köparen av skuldebrevet det år då räntan på skuldebrevet faktiskt betalas ut.
-
Återbetalning av lån med avtalad säkerhetsmarginal
Om en låntagare vid förtidsbetalning av ett lån betalar en förutbestämd ersättning, till exempel 5–15 % av lånebeloppet, kallas det säkerhetsmarginal. Ersättningen kan vara avdragsgill om den baseras på lånets storlek och löptid.
-
Ränteförmån på lån
En ränteförmån uppstår när du får ett lån med låg eller ingen ränta, till exempel från din arbetsgivare. Förmånen beskattas som inkomst av tjänst, men samma belopp räknas också som en ränteutgift i kapital och är därmed avdragsgill, tillsammans med eventuell faktisk ränta. Avdraget får göras det år då förmånen beskattas.
Ränteutgifter och avgifter utan rätt till avdrag
De ränteutgifter och avgifter som inte är avdragsgilla är:
-
Ränta på studielån från CSN
Räntan på studielån från CSN är inte avdragsgill eftersom det är ett statligt subventionerat lån. Den räknas alltså inte som en räntekostnad i skattehänseende.
-
Ränta på underhållsstöd
Om du blir återbetalningsskyldig för underhållsstöd tas det ut en ränta, men den är inte avdragsgill. Detta är en offentlig fordran, inte ett privat lån, och därför gäller inte vanliga skatteregler för ränteavdrag.
-
Ränta på skadestånd
Ränta på ett skadestånd du ska betala är inte avdragsgill eftersom den inte har koppling till inkomstens förvärvande. Det är en civilrättslig ersättning och inte en avdragsgill kostnad inom inkomstslaget kapital.
-
Avgifter kopplade till sjukersättning eller bostadsbidrag
Eventuella räntor eller avgifter vid återkrav av sjukersättning eller bostadsbidrag är inte avdragsgilla. Dessa är statliga socialförsäkringsförmåner och klassas inte som lån eller krediter enligt inkomstskattelagen.
-
Ränta på förbjudna lån
Förbjudna lån enligt aktiebolagslagen, till exempel aktieägarlån från egna bolaget, är inte legitima låneförhållanden. Därför är räntan på sådana lån inte heller skattemässigt avdragsgill.
-
Kostnadsränta vid anstånd med fordonsskatt
Denna ränta uppstår när du fått uppskov med betalning av fordonsskatt, men är inte avdragsgill. Det handlar om en offentlig avgift, inte ett lån med syfte att generera inkomst.
-
Ränta enligt tullagen
m du dröjer med att betala tullavgifter tas det ut ränta enligt tullagen. Denna ränta är inte avdragsgill eftersom den är kopplad till offentligrättsliga skyldigheter, inte kapitalanskaffning.
-
Kostnadsränta på skattekonto
Om du har restskatt och kostnadsränta på ditt skattekonto får du inte dra av den. Skatter och avgifter till staten, samt tillhörande räntor, anses inte vara privata räntekostnader i skattehänseende.
-
Dröjsmålsavgifter på skatter
Dessa är sanktioner för sen betalning och inte räntor i egentlig mening. De ses som en straffavgift, inte en kostnad för att låna pengar. Därför är de heller inte avdragsgilla.
-
Ränta på benefika barnreverser
Räntor på reverser där pengar getts i gåva till barn (benefika lån) är inte avdragsgilla om villkoren inte är marknadsmässiga. Skatteverket betraktar detta som en intern familjetransaktion utan verkligt låneförhållande.
-
Påminnelseavgifter
En avgift som uppstår vid sen betalning av en faktura är inte avdragsgill. Det är inte en räntekostnad utan en avgift för att du inte betalat i tid.
-
Inkassoavgifter
Inkassoavgifter ses som påföljd för försening och inte som en kostnad för lån. Därför får du inte dra av dem, oavsett vad den ursprungliga skulden gäller.
-
Uppläggningsavgift
Avgifter som tas ut i samband med att ett lån tecknas, till exempel uppläggningsavgift, är inte avdragsgilla. De räknas som administrativa avgifter och inte som ränta.
-
Aviavgift
Avi- eller faktureringsavgifter som banken eller långivaren tar ut är inte räntekostnader. De är administrativa kostnader för fakturahantering och därmed inte avdragsgilla.
-
Förvaltningsutgifter
Avgifter för till exempel bankrådgivning fick tidigare dras av. Sedan år 2016 är sådana utgifter inte längre avdragsgilla. Det gäller även om de har koppling till dina kapitaltillgångar, såsom rådgivning kring investeringar.
-
Fristående räntegaranti
En avgift för räntegaranti, till exempel för att skydda mot stigande ränta, är inte avdragsgill. Det ses som en försäkring och inte som en faktisk räntekostnad.
-
Avbetalningstillägg och expeditionsavgift
Dessa avgifter kan uppstå när du väljer att dela upp en betalning, till exempel på en faktura. De betraktas som serviceavgifter och inte ränta, och är därmed inte avdragsgilla.
-
Avgift för uttag från fasträntekonto i förtid
En avgift för att ta ut pengar från ett sparkonto med bindningstid anses inte vara räntekostnad. Det är en straffavgift som inte är relaterad till en inkomstgenererande skuld.
Regler och krav för ränteavdrag
För att få ränteavdrag krävs att du:
- Betalat in skatt som avdrag kan göras mot. För att få ränteavdrag måste du ha betalat tillräckligt med skatt under året att dra av räntan mot. Ränteavdraget minskar den skatt du ska betala. Om du inte har någon skatt att kvitta mot får du inte heller någon skattereduktion.
- Betalat avdragsgill ränta under året. Du måste ha betalat ränta på ett lån som ger rätt till ränteavdrag under det år du vill göra avdrag för.
- Varit betalningsansvarig för lånet vars ränta ska dras av. Du måste vara betalningsskyldig för det lån du vill göra avdrag för enligt låneavtalet. Det går inte att dra av ränta på ett lån som står i någon annans namn, även om du själv har betalat den.
Fördela ränteavdrag för delat lån
När två personer delar på ett lån, till exempel ett bolån, blir ränteavdraget jämnt fördelat (“50/50”) om inget annat anges. Skatteverket utgår från att båda betalat lika mycket ränta, och halva räntekostnaden dras därför av för var och en i deklarationen. Det går dock att omfördela ränteutgifter om du vill.
Så ändrar du ränteavdrag i deklarationen
För att ändra ränteavdraget i deklarationen kan du:
- Kontrollera förtryckta uppgifter. I deklarationen är ränteavdraget ofta förtryckt utifrån uppgifter banken skickat in, vanligtvis med 50/50-fördelning. Det är viktigt att du kontrollerar att beloppet stämmer med vad du faktiskt har betalat i ränta under året.
- Fördela om manuellt på blanketten. Om räntebetalningen varit ojämn kan du själv ändra beloppet i din deklaration. Det gör du genom att justera summan i e-tjänsten eller skriva in rätt belopp på pappersblanketten. Båda låntagarna måste göra motsvarande ändring i sina deklarationer.
- Be banken ändra den framtida fördelningen av räntebetalningen. För att slippa ändra manuellt varje år kan ni be banken att uppdatera fördelningen av räntekostnaden. Då skickar banken in rätt kontrolluppgifter till Skatteverket inför nästa deklaration, och rätt avdrag förtrycks direkt.
Varför finns ränteavdrag?
Ränteavdrag finns för att stimulera hushållens investeringar, främst i bostäder, och för att göra det lättare för privatpersoner att låna pengar. Genom att ge skattereduktion för räntekostnader minskar den ekonomiska belastningen för den som tagit lån. Det gör det mer överkomligt att till exempel köpa bostad.
Du kan inte spara ränteavdrag
Ränteavdrag går inte att spara till ett senare år. Det måste tas upp i deklarationen för det inkomstår räntan har betalats. Om du inte har tillräcklig skatt att göra avdraget mot det året, går det inte att föra över det till kommande år. Du får alltså inget ränteavdrag om du inte har betalat tillräcklig skatt.
Det går att ompröva ränteavdrag
Om du har glömt att göra ränteavdrag i en deklaration som redan har skickats in, kan du begära omprövning hos Skatteverket. Det innebär att du ber Skatteverket att ändra sitt tidigare beslut om din skatt. En sådan begäran måste lämnas in inom sex år från det år som deklarationen gäller.
Under år 2025 kan du därmed begära omprövning av deklarationen för inkomstår 2019 och senare. Ränteavdraget måste avse det år du vill göra omprövning för. Du kan alltså inte begära omprövning för att dra av räntekostnader från till exempel år 2021 i deklarationen för år 2023.
Historiska nivåer på ränteavdrag
Under början av 1990-talet genomfördes en omfattande skattereform i Sverige som påverkade bland annat ränteavdragen. Före denna reform kunde hushållen dra av räntekostnader direkt från sin årsinkomst i inkomstslaget tjänst. Många hushåll kunde dra av hälften av sina räntekostnader.
I kombination med de höga räntorna som rådde under samma period ledde detta till att realräntan ibland blev negativ. Enligt Finansinspektionen innebar detta i praktiken att det kunde vara lönsamt för hushåll att ta lån för bostadsköp.
Relaterat till deklaration och ränteavdrag
Vanliga frågor och svar
Hur stort är ränteavdraget för bolån?
Ränteavdraget för bolån är 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kr per person och år. För belopp över 100 000 kr får du ränteavdrag på 21 %. Två personer som delar på ett bolån kan alltså tillsammans göra avdrag med 30 % upp till 200 000 kr och 21 % på belopp över detta.
Kan jag få ränteavdrag för bolån utan inkomst?
Nej, du kan i regel inte få ränteavdrag för bolån utan inkomst. För att kunna få ränteavdrag för bolån krävs att du har betalat skatt du kan göra avdrag mot under det aktuella året. Om du saknar inkomst och därmed inte har någon skatt att reducera, kan du inte utnyttja ränteavdraget.
Får man dra av ränta på billån?
Ja, du får dra av ränta på billån med bilen som säkerhet. Ränteavdraget för billån är 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kr per år. För belopp över 100 000 kronor är avdraget 21 %. Om du lånar till en bil utan säkerhet får du år 2025 avdrag med 15 % av räntekostnader upp till 100 000 kr och 10,5 % därutöver.
Är räntekostnader avdragsgilla för företag?
Ja, räntekostnader är i regel avdragsgilla för företag med företagslån. Företag får göra ränteavdrag med 30 % av sitt rörelseresultat före räntor, skatt samt ned- och avskrivningar. Alternativt får avdrag göras för negativa räntenetton (ränteintäkter minus räntekostnader) upp till 5 miljoner kr.
Är ränta till Kronofogden avdragsgill?
Ja, räntan du betalar till Kronofogden kan vara avdragsgill. För att ta reda på hur mycket av dina betalningar som gått till ränta respektive kapital, behöver du kontakta den du är skyldig pengar. Det är inte Kronofogden som rapporterar in avdragsgilla räntor och de har inte heller tillgång till fördelningen.
Kan man dra av ränta på kreditkort?
Ja, än så länge kan man dra av ränta på kreditkort. Du får dock bara dra av hälften av dina räntekostnader enligt de nya avdragsreglerna. Det motsvarar i praktiken ett skatteavdrag på 15 %, jämfört med tidigare 30 %. Från år 2026 avskaffas ränteavdraget för kreditkort och andra krediter utan säkerhet.
När försvinner ränteavdraget på blancolån?
Ränteavdraget för blancolån (lån utan säkerhet) försvinner från och med år 2026. Det börjar dock fasas ut redan från inkomståret 2025. Under år 2025 får du bara dra av halva räntekostnaden, vilket motsvarar ett skatteavdrag på 15 % istället för tidigare 30 %. Från 2026 försvinner avdraget helt för blancolån.
Är ränteskillnadsersättning avdragsgill i deklarationen?
Ja, ränteskillnadsersättning är avdragsgill i deklarationen när du löser ett bundet bolån i förtid. Om du däremot betalat ränteskillnadsersättning för ett bundet blancolån får du dra av halva ersättningen år 2025 och inget alls från år 2026. För bolån och andra lån med säkerhet gäller samma regler som tidigare.
Kan man göra ränteavdrag på CSN-lån?
Nej, man kan inte få ränteavdrag på CSN-lån. Räntan på CSN-lån är inte avdragsgill i deklarationen. Anledningen till det är att räntan på studielån redan är subventionerad av staten. Det innebär att den är lägre än marknadsräntorna. Därför har du inte rätt att göra ränteavdrag för CSN-lån.
Får man ränteavdrag på lån mellan privatpersoner?
Ja, ränta på lån mellan privatpersoner är avdragsgill i deklarationen. Eftersom räntan inte rapporteras till Skatteverket behöver du själv ange uppgifterna i din deklaration. Detta görs under avsnittet för ränteutgifter, där du fyller i det betalda räntebeloppet och långivarens namn eller personnummer.
Observera att från och med inkomståret 2025 (deklarationen år 2026) införs nya regler som begränsar ränteavdraget för lån utan säkerhet. Det inkluderar de flesta lån mellan privatpersoner. Under år 2025 får du göra avdrag för 50 % av räntekostnaderna på sådana lån, och från år 2026 tas avdragsrätten bort helt.
Får man ränteavdrag för leasing?
Nej, man får inte ränteavdrag för leasingkostnader vid privatleasing. Det beror på att leasingavgiften betraktas som en hyreskostnad och inte som ett lån med ränteutgifter. För billån med bilen som säkerhet är räntan däremot avdragsgill i deklarationen.
Är dröjsmålsränta avdragsgill i deklarationen?
Ja, dröjsmålsränta är i regel avdragsgill i deklarationen, förutsatt att den beräknas utifrån skuldens storlek och löptid. Det innebär att om du betalar dröjsmålsränta på till exempel en försenad faktura eller ett lån, kan denna ränta dras av som en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Får man ränteavdrag för byggnadskreditiv?
Ja, man får ränteavdrag för byggnadskreditiv, alltså tillfälliga lån som används för att finansiera ny-, till- eller ombyggnation av en bostad. Förutsättningen är att syftet med lånet är att det ska ersättas av ett vanligt bolån med säkerhet i bostaden när byggprojektet är färdigt.
Kan jag göra avdrag för ränteutgifter utomlands?
Ja, du kan i vissa fall göra avdrag för ränteutgifter på lån tagna utomlands i din svenska deklaration. Det förutsätter i regel att du får lön eller pension och därmed har betalat skatt i Sverige. Räntor för lån utomlands är sällan förtryckta i deklarationen. Du behöver därför fylla i dina ränteutgifter själv.
Är räntan på skattekontot avdragsgill?
Nej, räntan på skattekontot är inte avdragsgill i deklarationen. Du får alltså inte göra avdrag för den kostnadsränta du betalar vid till exempel för sent inbetald skatt. Om du fått intäktsränta på skattekontot är den skattefri.
Får man göra avdrag för effektiv ränta?
Nej, du får inte göra avdrag för den effektiva räntan, eftersom den består av både nominell ränta och olika avgifter. I deklarationen är det endast den faktiska räntekostnaden som är avdragsgill, alltså den nominella räntan du betalar på lånet. Avgifter som ingår i den effektiva räntan är inte avdragsgilla.
Se mer: Vad betyder effektiv ränta?
Får man skatteavdrag för ränta hos inkasso?
Ja, du kan få skatteavdrag för ränta som du har betalat till ett inkassobolag. Eftersom inkassobolag inte alltid rapporterar in ränteuppgifter till Skatteverket, kan dessa uppgifter saknas i din deklaration. I sådana fall måste du själv ange det betalda räntebeloppet samt långivarens namn i deklarationen.
Hur mycket ränteavdrag görs totalt i Sverige?
Under inkomståret 2024 uppgick ränteavdraget i Sverige till totalt 205 579 334 881 kr inklusive vissa andra kapitalutgifter, enligt Skatteverkets statistikportal. Det genomsnittliga beloppet per person uppgick till 39 012 kr år 2024. Den totala skattereduktionen för underskott av kapital uppgick till totalt 43 216 126 582 kr.
Vad blir min räntekostnad efter skatteavdrag?
Din räntekostnad efter skatteavdrag blir den faktiska räntan du betalar minus det belopp du får tillbaka i skattereduktion. Om du till exempel betalar 10 000 kronor i ränta under året, kan du få tillbaka 3 000 kr (30 %) via deklarationen. Det innebär att din räntekostnad efter skatteavdrag blir 7 000 kr.
Måste jag ansöka om ränteavdrag?
Nej, du behöver inte ansöka om ränteavdrag. Om du har lån hos en långivare i Sverige brukar dina räntekostnader rapporteras automatiskt till Skatteverket. Dessa uppgifter är förifyllda i din deklaration, och skattereduktionen sker automatiskt när du deklarerar.
Om du har betalat ränta på ett lån som inte finns förtryckt på deklarationsblanketten behöver du själv fylla i uppgifterna. Ange det betalda räntebeloppet och långivarens namn eller personnummer under avsnittet för ränteutgifter.