Nödsparande i Sverige 2025 - resultat från Lånea.se:s undersökning
Av: Elias Bülow
Lånea.se har undersökt svenskarnas ekonomiska trygghet och hur väl förberedda de är inför oförutsedda utgifter. Genom onlinetjänsten Prolific har vi ställt fyra huvudfrågor till 200 personer runtom i Sverige. Nedan följer resultaten och våra analyser.
1. Har svenskarna en tillräcklig sparbuffert?
Nästan hälften av de tillfrågade (45–50 %) uppger att de har en sparbuffert som täcker minst tre månaders utgifter. Samtidigt visar undersökningen att:
- Cirka 35 % har viss buffert, men mindre än tre månaders utgifter.
- Cirka 15–20 % har ingen sparbuffert alls.
Trots att många svenskar sparar regelbundet, är det fortfarande en stor grupp som lever med små marginaler och skulle ha svårt att hantera plötsliga ekonomiska bakslag.
”Att ha en ordentlig sparbuffert är avgörande för ekonomisk trygghet. Även en mindre summa sparad varje månad gör stor skillnad på sikt.” – Elias Bülow, Lånea.se
2. Har du använt din buffert senaste 12 månaderna?
Under det senaste året har mellan 30–35 % av de tillfrågade behövt använda pengar från sin buffert. En tydlig majoritet (75–80 %) använde pengarna till absolut nödvändiga kostnader, såsom:
- Boende (hyra eller bostadslån)
- Mat och dagligvaror
- Oförutsedda utgifter som sjukvård eller bilreparationer
Detta visar tydligt vikten av att ha en buffert för att undvika att behöva ta dyrare alternativ, såsom SMS-lån eller lån utan UC, när oväntade kostnader uppstår.
3. Har du mer kreditkortsskulder än sparbuffert?
Undersökningen visar att 15–20 % av svenskarna har större kreditkortsskulder än sin befintliga sparbuffert. Det betyder att var femte till sjätte svensk har en ekonomiskt utsatt situation där skulder snabbt kan bli ett problem vid minskad inkomst eller oväntade utgifter.
För den som har dyra krediter kan det vara värt att se över möjligheten att samla lån eller byta till ett billigare alternativ, som till exempel ett privatlån med lägre ränta än kreditkort.
4. Sparbuffertens storlek per åldersgrupp
| Åldersgrupp | Ingen buffert | Viss buffert (<3 mån) | 3–5 mån | ≥ 6 mån |
|---|---|---|---|---|
| 18–24 år | 30 % | 40 % | 20 % | 10 % |
| 25–34 år | 25 % | 35 % | 20 % | 20 % |
| 35–44 år | 15–20 % | 30 % | 25 % | 25–30 % |
| 45–55 år | 10–15 % | 20 % | 25 % | 40–45 % |
Som väntat förbättras sparbufferten med åldern. Yngre personer har oftare små marginaler på grund av lägre inkomster och högre etableringskostnader. Med åldern ökar möjligheten och behovet av att bygga en större buffert.
”För unga vuxna är det extra viktigt att tidigt bygga goda sparvanor. Även små summor kan ge trygghet i framtiden.” – Elias Bülow, Lånea.se.
Vad påverkar svenskarnas sparande?
Flera faktorer påverkar svenskarnas möjligheter och förmåga att bygga en stabil sparbuffert:
- Höga levnadskostnader: Högre priser på boende, mat och energi minskar utrymmet för sparande.
- Livssituation: Barnfamiljer och bostadsägare behöver generellt sett en större buffert på grund av högre fasta kostnader.
- Ekonomisk vana: Regelbundet sparande är avgörande, och den som inte tidigt etablerar goda sparvanor kan ha svårt att hinna ikapp senare i livet.
Lånea tipsar – så bygger du en hållbar sparbuffert
- Skapa en realistisk sparplan: Sikta på att snabbt få ihop en buffert som täcker minst 1–3 månaders utgifter, parallellt med att du betalar av dyra lån.
- Samla och sänk räntor på lån: Genom att samla dyra krediter och lån kan du frigöra pengar varje månad. Använd mellanskillnaden till att bygga upp din buffert.
Automatisera sparandet direkt efter lön: Låt pengarna automatiskt föras över till ett separat sparkonto direkt efter löning. På så sätt säkrar du att sparandet faktiskt blir av, samtidigt som du hanterar dina lån.
Om författaren
